کد خبر: 1294203
تاریخ انتشار : ۰۴ مهر ۱۳۹۲ - ۱۴:۳۷

Eɓɓoore (aduna contre njooro ɓerɗe e ɓurtingol) ina foti wadde e instruction ji njuɓɓudi nations U N U

hujatul islaam Ruhaanii e nder yeewtere makko e dental public nations U N U miɗo waɗa proposer plan (aduna contre njooro ɓerɗe e ɓurtingol) nde waɗetee e instruction ji njuɓɓudi nations U N U leyɗe ɗee fof e njuɓɓudiiji international e pelle ɗee fof ndaranoo e huccitinde aduna oo e ngoon sengo.



Cimtol jaaynde qur’aaniyaŋkoore international (iqna) egginiɗum ko e aayaawo habrirde laamordu leydi, hujatul islaam wal muslimiina Hassane Ruhaanii, laamɗo tekendi lisilaamiyaŋkoori Iran oo e nder yeewtere makko waɗnde faayda to joɗnde cappenɗe jeego e jeetaɓiire njuɓɓudi nation U N U e dow feññinde sharɗuuji e leluye tunndu ndu e jamaanu gonaaɗo e njuɓɓudi international, o waɗii proposer ummorde e tekendi isilaamiyaŋkoori Iran e dow ko faati e nawrude aduna oo faade yeeso.


Yeewtere hujatul islaam wal musilimiina Ruhaanii ndee ko nii lelori:


En puɗɗoriima innde alla joom yurmeende huptitinde joom yurmeende heeriinde


(jetooje ngoodanii alla joom wendereeji juulɗeele e kisal yoo wonde koohoowo meeɗen e annabi meeɗen Muhammad e ɓeyngure makko seniinde e sahaabaaɓe makko labaaɓe)


President, sekereteer general, rewɓe e worɓe


ɗo de e mi fuɗɗaade, miɗo yiɗi tawo hoofnaade suɓeede ma e hoore nation U N U, miɗo jaara Banki moon kade e tinnaare makko nde o waɗi.


president


aduna meeɗen oo hande ina heewi kulol e jeertuye: kulol hare e sonkooji tunduyaŋkooji e adunayaŋkooji, kulol warngooji hakunde mazhabuuji, leƴƴi e ngendiyaŋkooji, kulol wadduuji ɓeen yoorɓe ɓerɗe e ɓurtimɓe e diineeji maɓɓe, kulol baasal e seerndu leƴƴi, kulol boneeji ɗi ngannduɗaa ina kuuɓina nguurdam, kulol e dow waasde wattinoreede tedungal e haqqeeji inna maa aadee e kulol welsinorde ko faati e jikkuuji moƴƴi.


E dow ngol ɗoo kulol fof jeertuye kadi ina woodi, jeertaare hguccitde yimɓe e labaaɓe e nder tonkon ji aduna fof faade (miijooji fii suluhu tawa wonaa hare) e jeertuye ardinde yeewtitde ko adii sonko e hakinɗinde e dow ɓuirtingol.


Wano missal, ko Iran naaɓe mbaɗi e wooteeji cakkitiiɗi wano peeje e hakinaare e jeerto hollirii wonde yimɓe Iran ina potti ñembude e nder nduu ɗoo tunndu ndu ngannduɗaa deeyre alaa e mayru.



President, rewɓe e worɓe


E nder toɓɓere ɓurnde famɗude e aduna hee, njooro ɓerɗe wano hirnaange Asia e baŋŋe rewo Afrik ko sunu mawɗo. tumbagol soldatiiɓe e nder Afghanistan, hare Iran Irak, japtude Kuwait, tumbaade soldatiiɓe e Irak, no yimɓe Palestine ngonaa e lorlireede, wadde terrorizer yimɓe politik e yimɓe simple e nder Iran e wadde bombuuji e nder leyɗe wano Irak, Afghanistan e Liban ɗii ɗoo fof ko hollirde njooro ɓerɗe ko waɗi e nder ɗii ɗoo duuɓi cappanɗe tati cakkitiiɗi.


Ko Palestin naaɓe ngoni e mun ko hande wonaa tan so wonaa njooro ɓerɗe e ɓurtingol Palestine ina japtaa joomaaɓe mun, yimɓe leydi ɓee ina kaɗee naatde e nder leydi jibinande maɓɓe.


Ko woni e wade to Syria koo kadi ko njooro ɓerɗe e ɓurtingol, men teeŋtinii wonde crise Syria oo wonaa hare humtata ɗum.


Sanction ji ɗi ngaldaa e goonga, kadi ko mbaadi njooro ɓerɗe wondi ɗuum ina liloondiri e suluhu e neɗankaagal.


Iran woni ko e yidde humtude caɗeele wonaa addude caɗeele. E dow haala koohoowo mawɗo leydi ndii, ko yamirde Iran tan e dow alɗinde leydi ndii immoraade e energy nuclair woni ko waawata wadde haa yimɓe nanoondira e maaɓe. 1293480


captcha